Sebastian 2016 – 2018
Cessi var minst i kullen och tog sig långsamt ikapp de andra, någon gång under födseln eller strax därefter hade hon brutit ett ben. Det fick spjälkas och läkte fint. Vi var ner och hälsade på en gång och sen när vi skulle hämta i augusti stannade vi i tre dagar för att Cessi skulle lära känna oss. Vi övade på att åka bil och använda koppel. Fastän hemresan var lång med diverse stopp så gick den alldeles utmärkt.
När vi väl var hemma blev Cessi överlycklig – fyra väggar och ett tak! Jag är hemma, var är mina syskon! Hon sprang runt och jamade och letade en kort stund men accepterade snabbt faktum, det här är ett annat hus. Jag såg att hon ville kissa och lyfte henne snabbt till lådan, sen visste hon var den var och inga olyckor skedde.
Första veterinärbesöket för att bli vaccinerad och chippad medförde en överraskning. Cessi visade sig vara en pojke och blev omdöpt till Sebastian.
Sebastian var livligt intresserad av husses modelljärnväg och krävde att bli upplyft så han fick titta när tågen gick runt runt. Han kunde ägna sig åt det nöjet längre än Hans hade tålamod att stå där och hålla i honom.
LGBtåget i trädgården var ju riktigt roligt! Husse klagade inte när han la sig på spåren. Och där låg man kvar fast tåget var på väg. Han hade bra koll på tåget och hoppade bort precis innan han blev påkörd.
Vinter och jul, inte så lätt att få till en bild som blev bra men det gick till slut.
Första månaden Sebastian var hos oss (ja fortfarande Cessi då) tyckte Samuel inte alls om att det kommit en nykomling i huset. Han höll sig borta och kom bara in för att äta, men när det blev kallare var det inte så roligt att sova ute längre och han flyttade in igen.
Samuel beslöt sig för att ta Sebastian (ja nu hade namnbytet skett) under sina vingar och att uppfostra honom. Det var fantastiskt att se hur han steg för steg lärde Sebastian att slåss – och gjorde han fel så bet Samuel honom i kulorna! Först var det halsgrepp sen kom brottning vilket följdes av anfall. Hur man slogs om man låg på rygg (och blev biten i kulorna om man inte lyckades försvara sig). Uppfostran var slut när det var Samuel som hamnade i underläge, då tyckte han inte att det var lika roligt längre.
Första Sommarhack och det var lite läskigt med så mycket folk. Växthuset var den säkra platsen, endast i sällskap med mig fick man gå in där , och när det var middagsdags var mattes famn den tryggaste platsen att inta den på.
Tootikki hälsade på ibland.
Vår älskling som vi fick behålla alldeles för kort tid. När det var dags att kastrera upptäckte veterinären ett blåsljud på hjärtat och senare scanning visade att Sebastian hade allvarlig HCM. Medicinering hjälpte lite grann men den varma sommaren 2018 var för tuff och i augusti var det dags att ta farväl.
HCM är en ärftlig sjukdom, någon ersättare för Sebastian via Majsan var inte att tänka på. Majsan kastrerades och den troliga pappan från en bondgård i närheten togs om hand och kastrerades tillsammans med övriga katter på gården.
