Jag insåg att det inte var möjligt att ge dessa bröder varsin sida, de var tillsammans så mycket fast de hade varsitt hem.
Men låt oss börja från början.
Tootikki 2005 – 2023
Tootikki föddes våren 2005. Ljusgrå och vit, den femte generationen.
Ett tag efter att Tootikki hade flyttat hem till Petter kom de över en helg. Tootikki sov så sött på min hatt så jag måste bara ta en bild. Nu hann han precis vakna men det blev ju bilden bara bättre av!
Men vänta?!? Katten är ju svart och vit! Petter? Har du sett att din katt har blivit svart?
Det hade han inte, det hade ju skiftat långsamt. Men Petter var klad, det var precis så han tänkte sig att en katt skulle se ut 🙂
En liten katt kan sova hur och var som helst, att döma av storleken är det 2005 års Sommarhack.
Det blev många bilresor mellan Ambricka och Grangatan, något Tootikki inte hade det minsta emot. Ibland hände det sig att husse skulle åka bort och vi skulle vara kattvakt fast när det var dags att åka var Tootikki ute på jakt. Då fick vi åka dit efter jobbet och hämta. In på gården med bilen, öppna bildörren – och oftast hann vi inte ens ropa förrän Tootikki glatt skuttade in i bilen. Han visste ju vad som väntade. Han skulle få träffa lillebror!
Samuel 2005 – 2019
Det var inte meningen att Sabina skulle få någon mera kull men så inträffade Sommarhack, som vanligt en vecka i juli, samma sommar. Sabina var en skygg katt, tyckte inte om mycket folk. Hon höll sig undan. Jag brukade gå och leta upp henne vid 5-tiden på morgonen så hon kunde komma in och få mat och lite samhörighet innan vi två gick och la oss. Malin som vanligen var först uppe gav henne mat innan hon släppte ut henne så hon kunde hålla sig borta under dagen igen.
Men denna sommar – icke! Därmed så uteblev p-pillret och Samuel kom till världen i september. Helt silvergrå!
Tootikki var väldigt nyfiken på vad Samuel var för en. Man fick ju vakta ifall han skulle bli för hårdhänt. Sabina brydde sig inte alls om vad Tootikki tog sig för. Tootikki ville krypa ihop med mamma och bror, det tyckte Sabina var lite väl påträngande.
Ambricka
Vi åkte till Ambricka och tog med oss Samuel, och Sabina – han var ju för liten att åka ensam. Bröderna blev som vanligt så glada över att träffas! Efter den första leken var det gott att krypa ihop hos storebror. Senare gick det till och med att sova tillsammans hela familjen och Sabina tog sina plikter som mamma på allvar och skötte om båda sina söner.
Grangatan
Samuel blev Hans katt, jag hade ju Sabina 🙂 Varje kväll gosade Samuel in sig hos Hans. medan Sabina klämde ner sig hos mig i det andra soffhörnet.
Samuel brukade klättra runt på Hans axlar när det var dags för tandborstning. Det gick ju an så länge han var liten men när han blev större och höll på att ramla ner blev det långa rispor på Hans rygg.
Samuel var så trygg med Hans och bilvan han med. När det var dags för veterinärbesök behövde Hans bara hysta upp honom på axeln med en arm under. Sen satt han där helt lugnt oavsett skällande hundar i väntrummet.
Samuel fångar en mus. Möss är sällsynta i detta katt-täta område så det var inte många Samuel hann ta under sin livstid. Är man känslig kan man låta bli att titta på videon ^^
Samuel älskade att apportera och han kunde vara något envis – Kasta nu husse! Inte så lätt att få med hela katten, han la verkligen ner all energi på att få tag i papperstussen. Det bästa var att kasta en boll från hallen uppe så den studsade mot väggen i trappen ner i köket.
KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA 
KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
Bröderna på bushumör! Man riktigt ser att Samuel har satyg i sinnet 😀 På den andra bilden är det nog dags för ”tassleken”. Tredje bilden – som ler och långhalm brukar man säga när två inte kan skiljas åt.
Kattdagis
Ibland blev det många katter hemma hos oss när ägarna skulle ut och resa. Joakim och Sandras katter Herman och Tufs samtidigt med Tootikki och så våra katter Sabina och Samuel.
I köket gick det bra att vara sams – efter några tillsägningar från mig. Man ville ju ha mat 🙂 Samuel och Tootikki var väl inte så förtjusta i ungkatterna och de å sin sida var väldigt intresserade av vad Samuel och Tootikki tog sig för.
En gång när Petter kom för att hämta sin katt blev det en lustiger dans. Tootikki tyckte helt uppenbart att när husse hade kommit behövde han inte bry sig om mina order att hålla sams längre och började jaga Herman och Tufs runt runt i trädgården.
